10

Tänk vad lite som krävs för att man ska bli glad, några små ord bara från en ändå ganska oviktig person lr egentligen inte oviktig. Jag vet inte. Tack iaf! Dagen är räddad. Igår blev räddningen en väldigt oväntad kram. Så lite gör så mkt, skulle jag behöva tänka på...

Besvikelsen på vissa är ganska stor för tillfället, men besvikelsen på mig själv är alltid störst!

Får se om det blir hem till Jenny ikväll, annars blir det en skön hemmakväll. Inflyttningsfest imorn, mormor på söndag kanske Jenny då oxå? Fagersta med Sofie på måndag sen är ledigheten slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0